Äpplemöblerna från "Glasriket" | Om år 2012 och dubbelbreven | Vilhelm Mobergs möbler | Selma Lagerlöfs stol "Akka" | År 2012 blev det 2 dubbelbrev! |
|
Här nedanför ligger texterna i lite större stil och som kan google översättas till andra språk |
|
Stolen med äpplet från Glasriket
Gamla stationshuset i Skruv (som ligger i Glasriket) är
numera cafeé. Man har inrett hela cafeét med olika modeller
av äppelstolen och tillhörande bord. Tidigare fanns även
gott om möbelfabriker i Glasriket, så här tillverkades
mycket möbler och även äppelmöblerna.
Jugend
kom 1897-1915, som alternativ till stilmöbler.
Den småländska möbelindustrin började med pinnstolsfabriker
på 1800-talet och i början av 1900-talet kom elen.
Jugendmöbler snickrade man säkert ända till mitten av
1900-talet.
I München utgavs tidningen
Jugend
som gav namn åt stilarten, den har många källor. T.ex. ”Art
and Craft” rörelsen i England. Men även Japansk konst var
inspiration. I Sverige var familjen Larsson i Sundborn och
Ellen Key goda förespråkare för den nya stilen.
Svenska jugendmöbler kunde vara ett matsalsmöblemang i ek,
stolar med hög rygg ofta med ros eller äpple eller annan
frukt i relief på stolar och skåp. Stols-benen avslutades
med lökformade ansvällningar.
Totte..
|
GLASRIKET
.
Som du har förstått så har jag anknytningar till ”Glasriket”
i nutid som gör det spännande att bo här. Faktum är att jag
själv varit anställd i Boda i en månad för att rita smide.
Då var det smidesavdelningen i Boda som låg illa till, trots
Bertils och Erik Höglunds fina insatser. Varje morgon
tittade chefen Erik Rosén in och kollade gårdagens skisser.
Det hela var väl en omöjlig uppgift, och jag pallade inte
trycket, så jag sa upp mig.
I dag är de flesta formgivare utom då Ludvig och Åsa
anställda av Erik Rosén. Min kritik av KostaBoda är att man
inte förstått att uppgradera formgivningen. Efter Rosén har
de styrande inte förstått formgivarnas betydelse.
Men jag har faktiskt tidigare anknytningar. Min morfar Hugo
Wallin var kemiingenjör, hans första jobb i slutet av
1800-talet var på Kosta glasbruk. Men det var inte hans
grej, han började senare på Böksholms pappersbruk vid Braås.
Och blev uppfinnare och företagsledare inom
pappersindustrin. Min mor som var yngst av 5 flickor fick en
annorlunda uppväxt. Med 3 anställda i köket och barnjungfru,
en chauffören som även var trädgårdsmästare.
I slutet av 1900-talet kom boken
”Konstfack 150 år”.
I kapitlet om keramik och glas hittade jag följande text:
På 1890-talet började man också göra skisser till glas på
skolan. Här framhölls betydelsen av ”formens enkelhet och
godsets lätthet” men den samtida småländska glasproduktionen
var klumpig, tjock och slipad. Ett antal kvinnliga elever
som t.ex.
Anna Ankarcrona, Sigrid Hjertén och Ester Löfroth
föregriper den enkelhet som senare lanseras på
Hem-utställningen 1917 på Liljevalchs. Under samma period är
även Simon Gate, Wilhelm Kåge och Edvin Ollers inskrivna på
HKS men deras kommande engagemang för bruksvaror har inte
satt några spår i skolans skissarkiv.
Ester Löfroth, det var min farmor, och Anna Ankarcrona var
konstnärer, Sigrid Hjertén fortsatte till Henri Matisse
målarskola i Paris där hon sägs ha varit favoritelev. Hos
Matisse gick samtidigt Edvard Hald som senare kom till
Orrefors. Sigrid Hjertén blev en av våra mest kända
kvinnliga målare och hon var gift med Isaac Grünewald.
Isaac utsattes för antisemitiska påhopp, som även drabbade
Sigrid. Sigrids liv förmörkades av psykisk sjukdom och hon
avled under en lobotomioperation, en av våra bästa svenska
målare.
I alla fall kan det ha varit så att dessa tre damer, som är
de första som det skrivs om, i Konstfackboken, när det
gäller glas, kan ha varit de som inspirerade den småländska
glasindustrin till dess storhetsperiod. Jag hoppas ju att
glasindustrin kan verka ett tag till, trots att det just nu
ser kritiskt ut.
KostaBoda har sålt Boda glasbruk och
sina samlingar av glas till Emmaboda kommun, där är nu
museum och en liten hytta. Man har kvar Orrefors där man
dragit ner mycket, och nu skall man alltså lägga ner Åfors.
Bergdala glasbruk som är gammaldags med en rundugn ägs nu av
en kines. I Målerås finns Mats Jonasson glas (50 anställda).
I Örsjö finns Micke Johans glas. Familjen Elm driver
glasbruket i Skruv. I Johansfors finns bara en mindre hytta.
Så har vi ju hyttan i Transjö, och Hauges miljöglas.
|