Stolen med äpplet från Glasriket

Gamla stationshuset i Skruv (som ligger i Glasriket) är numera cafeé. Man har inrett hela cafeét med olika modeller av äppelstolen och tillhörande bord. Tidigare fanns även gott om möbelfabriker i Glasriket, så här tillverkades mycket möbler och även äppelmöblerna.

Jugend kom 1897-1915, som alternativ till stilmöbler.

Den småländska möbelindustrin började med pinnstolsfabriker på 1800-talet och i början av 1900-talet kom elen. Jugendmöbler snickrade man säkert ända till mitten av 1900-talet.

I München utgavs tidningen Jugend som gav namn åt stilarten, den har många källor. T.ex. ”Art and Craft” rörelsen i England. Men även Japansk konst var inspiration. I Sverige var familjen Larsson i Sundborn och Ellen Key goda förespråkare för den nya stilen.

Svenska jugendmöbler kunde vara ett matsalsmöblemang i ek, stolar med hög rygg ofta med ros eller äpple eller annan frukt i relief på stolar och skåp. Stols-benen avslutades med lökformade ansvällningar.                                 Totte..           

GLASRIKET           .

Som du har förstått så har jag anknytningar till ”Glasriket” i nutid som gör det spännande att bo här. Faktum är att jag själv varit anställd i Boda i en månad för att rita smide. Då var det smidesavdelningen i Boda som låg illa till, trots Bertils och Erik Höglunds fina insatser. Varje morgon tittade chefen Erik Rosén in och kollade gårdagens skisser. Det hela var väl en omöjlig uppgift, och jag pallade inte trycket, så jag sa upp mig.

I dag är de flesta formgivare utom då Ludvig och Åsa anställda av Erik Rosén. Min kritik av KostaBoda är att man inte förstått att uppgradera formgivningen. Efter Rosén har de styrande inte förstått formgivarnas betydelse.

Men jag har faktiskt tidigare anknytningar. Min morfar Hugo Wallin var kemiingenjör, hans första jobb i slutet av 1800-talet var på Kosta glasbruk. Men det var inte hans grej, han började senare på Böksholms pappersbruk vid Braås. Och blev uppfinnare och företagsledare inom pappersindustrin. Min mor som var yngst av 5 flickor fick en annorlunda uppväxt. Med 3 anställda i köket och barnjungfru, en chauffören som även var trädgårdsmästare.

I slutet av 1900-talet kom boken ”Konstfack 150 år”. I kapitlet om keramik och glas hittade jag följande text:  På 1890-talet började man också göra skisser till glas på skolan. Här framhölls betydelsen av ”formens enkelhet och godsets lätthet” men den samtida småländska glasproduktionen var klumpig, tjock och slipad. Ett antal kvinnliga elever som t.ex. Anna Ankarcrona, Sigrid Hjertén och Ester Löfroth föregriper den enkelhet som senare lanseras på Hem-utställningen 1917 på Liljevalchs. Under samma period är även Simon Gate, Wilhelm Kåge och Edvin Ollers inskrivna på HKS men deras kommande engagemang för bruksvaror har inte satt några spår i skolans skissarkiv.

Ester Löfroth, det var min farmor, och Anna Ankarcrona var konstnärer, Sigrid Hjertén fortsatte till Henri Matisse målarskola i Paris där hon sägs ha varit favoritelev. Hos Matisse gick samtidigt Edvard Hald som senare kom till Orrefors. Sigrid Hjertén blev en av våra mest kända kvinnliga målare och hon var gift med Isaac Grünewald. Isaac utsattes för antisemitiska påhopp, som även drabbade Sigrid. Sigrids liv förmörkades av psykisk sjukdom och hon avled under en lobotomioperation, en av våra bästa svenska målare.

I alla fall kan det ha varit så att dessa tre damer, som är de första som det skrivs om, i Konstfackboken, när det gäller glas, kan ha varit de som inspirerade den småländska glasindustrin till dess storhetsperiod. Jag hoppas ju att glasindustrin kan verka ett tag till, trots att det just nu ser kritiskt ut.

KostaBoda har sålt Boda glasbruk och sina samlingar av glas till Emmaboda kommun, där är nu museum och en liten hytta. Man har kvar Orrefors där man dragit ner mycket, och nu skall man alltså lägga ner Åfors. Bergdala glasbruk som är gammaldags med en rundugn ägs nu av en kines. I Målerås finns Mats Jonasson glas (50 anställda). I Örsjö finns Micke Johans glas. Familjen Elm driver glasbruket i Skruv. I Johansfors finns bara en mindre hytta. Så har vi ju hyttan i Transjö, och Hauges miljöglas.